Den globala transportsektorn bidrog tidigare med upp till 20 procent till de globala utsläppen av växthusgaser. Efter en nedgång i sektorn på grund av covid-19-pandemin har dess bidrag ökat till nästan 28 procent Vägtransporter står för 70 procent av koldioxidutsläppen från transportsektorn.
Bilar med högre koldioxidutsläpp kan inte komma in i lågutsläppszoner, eller så måste de betala mer. Nollutsläppszoner förbjuder tillträde till fordon som producerar kol. Bestämmelserna i de zonerna påverkar olika fordonskategorier, inklusive personbilar.
Flera länder i EU har utvecklat låg- och nollutsläppszoner för att stödja regionens hållbarhetsmål, med planer på att utöka antalet liknande zoner i framtiden.
I EU, till exempel, blev Rotterdam i Nederländerna en tidig användare av en nollutsläppsförordning 2015, som förbjöd fossildrivna tunga fordon att köra in i området.
Förutom att minska utsläppen kan dessa zoner förbättra luftkvaliteten i städer och städer där de är belägna, och experter säger att införandet av en nollutsläppszon till 2030 kan hjälpa världen att uppnå World Health Organizations riktlinjer för kvävedioxid (NO2) föroreningar.
Enligt WHO-data orsakade kombinationen av luftföroreningar utomhus och hushåll cirka 6,7 miljoner förtida dödsfall per år. Hälsorisker förknippade med dålig luftkvalitet leder också till 427 miljarder euro till 790 miljarder euro i folkhälsokostnader årligen.
Stränga regler för låga utsläpp kan minska NO2-föroreningen från lokala vägar med 36 till 45 procent vid trafikplatser till 2027 -utsläppszoner-i-sex-europeiska-städer/). Samtidigt kan implementering av nollutsläppszoner minska NO2-produktionen med upp till 95 procent inom samma period.
Analytiker säger att implementeringen av lågutsläppszoner är mer genomförbar än nollutsläppszoner i den nuvarande eran. Genom att införa en nollutsläppszon måste myndigheterna antingen ta bort trafiken eller helt förbjuda förbränningsmotorer på fordon. Miljöforskare hävdar ändå att världen bör påskynda övergången till nollutsläppszoner.
Den ökande rörligheten i samhället gör det svårt att helt anta en nollutsläppsstrategi, vilket ytterligare ökar behovet av att gå över till elektroniska fordon (EV). Elbilsmarknaden i Europa förväntas växa med 11,99 procent från 2023 till 2028.
Utmaningen på elbilsmarknaden: Ökad efterfrågan på laddstationer
Med mer än 695 000 nya elbilar registrerade i EU under det sista kvartalet 2022, kräver regionen ett pålitligt nätverk av offentliga laddstationer på vägen. Till skillnad från de allmänt tillgängliga bensinstationerna är laddningsplatser för elbilar svårare att få tag på eftersom införandet av elbilar fortfarande är i ett tidigt skede.
Denna situation utgör en utmaning för elbilsägare eftersom de inte enkelt kan ladda sina fordon när det behövs. Bristen på laddinfrastruktur avskräcker också konventionella bilägare från att gå över till elbilar.
Myndigheter har vidtagit olika åtgärder för att stödja utvecklingen av ett solidt laddnätverk i EU. En av de senaste ansträngningarna är ett forskningssamarbete mellan Europeiska kommissionens Joint Research Center (JRC) och det amerikanska energidepartementets Argonne National Laboratory (ANL).
GFC och ANL betonar behovet av att säkerställa kompatibiliteten hos fysiska kontakter (pluggar) och standardiserat kommunikationsgränssnitt mellan fordon och nät över alla effektnivåer i laddningsinfrastruktur. Byråerna noterar dock att privata aktörer kan komma med ytterligare lösningar.
Att anskaffa energi för att ta emot laddningsinfrastrukturen för elbilar är en annan fråga som branschen måste ta itu med. EU, inklusive de nordiska länderna, accelererar utvecklingen av förnybar energi. Sverige har till exempel sett en topp i användningen av förnybar energi under de senaste åren, där vattenkraften bidrar mest till produktionen av grön el.
Tidseffektivitet är en annan viktig fråga för att driva en laddningsinfrastruktur för elbilar. Små personbilar kräver kanske inte en lång laddning, men tunga fordon kräver fler laddningstider. Kraftiga elbilar, inklusive logistikflottor, tar också upp mer plats i laddstationen.
Snabbladdningsanläggningar av Nimbnet
Privata operatörer som Nimbnet erbjuder snabbladdningsanläggningar på strategiska platser för att hjälpa elbilsförare och i slutändan påskynda den svenska transportsektorns omställning till förnybar energi. I dagsläget driver Nimbnet laddstationer i Göteborg, Sundsvall, Nordmaling och Söderhamn. De laddare som Nimbnet använder kan hjälpa förare att fylla på sina elbilar med upp till 350 kW. Operatören tillhandahåller två till fyra laddningspunkter per station.
Laddstationer som drivs av Nimbnet kan ta emot privata och tunga fordon. Nimbnet samarbetar också med andra ledande avgiftsoperatörer för att utöka sina tjänster till fler kunder. Operatören implementerar ett dynamiskt prissättningssystem som bestämmer laddningskostnader baserat på tillgång på ström och elpriser per timme.
Förare kan använda Nimbnet-appen på sina telefoner för att bestämma de bästa rutterna och möjliga laddningsstationer för att ladda sina elbilsbatterier. Appen informerar också förarna om hur mycket de ska ladda vid varje station för att hålla energianvändningen till ett minimum.