En färsk studie av Chalmers forskare Johannes Karlsson och Anders Grauers avslöjade att elektrifierande tunga lastbilar för långdistanstransporter av gods är mer kostnadseffektivt än diesel. Detta fynd är särskilt viktigt när man överväger en representativ linjetransport mellan terminaler inom ett primärt logistiksystem.
Denna studie finansieras av Trafikverket och samarbetar med Volvo Trucks. undersöker de ekonomiska konsekvenserna av ett åkeri som går över från diesellastbilar med linjedrag till batteridrivna fordon.
Den analyserar faktorer som optimal batteristorlek, fördelarna med att använda offentliga snabbladdare vid sidan av företagets laddinfrastruktur och offentliga snabbladdares lönsamhet.
Forskningen uppskattar också den potentiella extra kostnaden relaterade till minskad nyttolastkapacitet och undersöker om laddstationsoperatörer bör möta efterfrågan på toppladdningar.
Studien fann att företag kan dra ekonomisk nytta av att använda offentliga snabbladdare för att driva sina elfordon, eftersom den observerade en realistisk möjlighet att utnyttjandefaktorn för de undersökta offentliga snabbladdarna kan överstiga 20 procent.
Detaljer om studien
Forskarna använde data från ett riktigt åkeri baserat i Helsingborg för att konstruera en modell som korrekt representerar de uppgifter och förhållanden som sådana företag vanligtvis möter i regionen , särskilt för långdistansoperationer.
Studien undersökte effekten av två batteristorlekar: ett stort batteri som kunde laddas uteslutande vid företagets depåer, minskande lastkapacitet och ett mindre batteri som krävde snabbladdning på väg men hade lägre krav på lastkapacitet.
Resultaten visade att det åkeri som analyserades i studien kunde nå lönsamhet genom att adoptera elfordon. Forskarna ansåg att kostnaden för diesel var 1,20 euro per liter och kostnaden för snabbladdning till 0,17 euro per kilowattimme och 0,40 euro per kilowattimme, exklusive moms.
Dessutom utgick de från att utgifter som service och underhåll skulle vara identiska för lastbilar, oavsett om de drevs med el eller diesel.
Enligt Karlsson är det ofta möjligt att elektrifiera tunga lastbilar till en kostnad motsvarande eller lägre än dieseldrivna lastbilar, förutsatt att lämplig batteristorlek väljs.
Den optimala batteristorleken beror på arten av det transporterade godset, med lätta laster som paket eller grönsaker som kräver annan batterikapacitet än tunga laster som drycker eller ved.
Faktorer som körmönster och kostnaden för snabbladdning spelar också en avgörande roll för att bestämma den idealiska batteristorleken. Karlsson ser för sig ett framtidsscenario där lastbilar är utrustade med olika batteristorlekar för att tillgodose dessa överväganden.
Forskarna har betonat förekomsten av förskottskostnader när de investerar i batterier och laddningsinfrastruktur. Deras tidigare studie visade dock att för att investeringen ska vara ekonomiskt fördelaktig bör batteriet i en elektrisk lastbil genomgå minst 1 400 laddnings- och urladdningscykler.
Det är värt att notera att denna tröskel vanligtvis överskrids av de flesta kommersiella fordon under hela deras livslängd.