Volvo Cars och Northvolt har nyligen fått klartecken i rätten för sitt batterifabriksprojekt i Göteborg, som också kommer att bli stadens första gigafabrik någonsin.
Den svenska batteriexperten Bo Normark sa i en intervju att EU, inklusive Sverige, har tagit itu med bristen på batteriråvara material. En trend är reshoring – att fokusera på batteriproduktion tillbaka till regionen för att säkerställa en hållbar leveranskedja.
Den gemensamma batterifabriken kommer att vara central vid tillverkning av litiumjonbatterier för Volvo Personvagnars elfordon. Bygget är tänkt att börja senare i år. Det förväntas vara klart 2026.
Christian Jebsen, kommunikationschef på Novo Energy, uttryckte sin entusiasm för detta drag.
”Det är en enorm investering för både Northvolt och Volvo Cars och för hela regionen”, säger Jebsen.
Novo Energys vd, Adrian Clarke, hyllade också denna utveckling som en viktig milstolpe för gröna batterier.
Den gemensamma investeringen av Volvo Cars och Northvolt lovar också betydande ekonomisk tillväxt. Fabriken förväntas initialt sysselsätta upp till 200 arbetare och så småningom expandera för att ta emot en arbetsstyrka på 3 000 personer.
Den kommande batterifabriken siktar på att producera batterier med en total kapacitet på 50 gigawattimmar per år, vilket motsvarar att driva en halv miljon elbilar.
Volvos Torslandafabrik kommer också att genomgå en omvandling till att fokusera på elbilstillverkning, vilket innebär en investering på 10 miljarder kronor.
Lovande batterialternativ inom natriumjonteknik
Förutom litiumjontillverkning i Göteborg har Northvolt även gjort investeringar i Altris, ett företag specialiserat på batterier baserade på natriumjonteknologi med säte i Uppsala.
Altris introducerade nyligen ett katodmaterial känt som ren preussisk vit. Med en imponerande kapacitet på 160 mAh/g, står den som den viktigaste kapacitet som hittills har meddelats.
Denna prestation representerar ett avgörande steg i Altris väg mot kommersialisering, eftersom kapaciteten hos katodmaterial spelar en avgörande roll för att förbättra energitätheten och bredare användning av natriumjonbatterier.
Att gå bort från fossila bränslen och anamma förnybar energi kräver ett stort antal batterier. Det finns dock inte tillräckligt med material för litiumjonbatterier för att kunna byta i tid.
Normark påpekade att natriumbatterier potentiellt skulle kunna fungera som ett alternativ till litiumbatterier. Natriumbatterier använder natrium, ett grundämne som finns i salt, som energilagringsmaterial. De förväntas erbjuda lägre kostnader och energitäthet jämfört med litiumjonbatterier.
På lång sikt kan priset på natriumbatterier sänkas avsevärt och potentiellt bli fem gånger billigare än nuvarande batterier. Normark föreslog att kostnaden så småningom kunde bli så låg som 25 dollar per kilowattimme (kWh).
Han betonade också den underskattade potentialen hos stationära batterier. Även om de redan är lönsamma i många tillämpningar, tror han att nya kemier som natriumbatterier kommer att göra förnybar elproduktion i kombination med batterier till en oslagbar kombination på lång sikt.
För att mildra råvarubristen har Sverige även påbörjat provbrytning av grafit i Norrbotten, med syfte att etablera en anläggning för anodtillverkning i Luleå. Anoden står för 40-50 procent av det aktiva materialet i ett fordons batteri.
År 2024 ska anläggningen i Luleå starta sin verksamhet, med kapacitet att producera 19 500 ton raffinerat anodmaterial årligen. Denna mängd är tillräcklig för att tillgodose behoven hos cirka 400 000 elfordon varje år.
Ytterligare ett provbrytningsprojekt pågår i Vittangi, som har en av världens största grafitfyndigheter.
Oavsett vilken batteriteknik som används är efterfrågan på batterier fortsatt hög. Normark har personligen stort förtroende för framtiden för natriumbatterier.
”Var batteritekniken kommer att vara om fem till tio år är omöjligt att säga, men det är inte omöjligt att vi kommer att ha natriumbatterier i bilar också”, sa han.
Normark har länge varit en framstående förespråkare för både landets batteriindustri och europeisk grön teknik. Han spelade också en roll i de tidiga stadierna av Northvolt.
Normarks expertis inom elkraftsteknik och batterisystem har gett honom ett uppskattat erkännande inom området.
Advancing EV Adoption on Charging Infrastructure
Förutom att främja hållbara energimetoder genom batteritillverkning, arbetar EU aktivt med att förbättra laddningsinfrastrukturen för att påskynda införandet av elbilar.
EU förespråkar ytterligare en ökning av frekvensen av snabbladdare och förbättrade betalningsmetoder . Målet är att etablera ett användarvänligt nätverk av laddstationer som möjliggör enkel tillgång till snabbladdning i hela medlemsländerna.
Sverige, tillsammans med andra länder, kommer att bevittna en betydande utveckling i detta avseende. Senast 2026 kommer landet att installera laddstationer längs sina vägar inom TEN-T-stamnätet med sex mils intervall.
Dessa stationer kommer att ha en sammanlagd effekt på minst 400 kW. Sverige har också planer på att öka effekten till 600 kW till 2028.
Efter ett år av noggrann planering och navigering genom byråkratiska processer, fick förslaget om ett förbättrat laddningsnätverk för elbilar slutligen godkännande från Europaparlamentet den 12 juli. Detta beslut markerar ett avgörande ögonblick i EU:s åtagande att främja hållbara transportlösningar.
I Sverige ligger fokus främst på nyckelleder som E6, som sträcker sig från Malmö till Oslo längs västkusten. En annan väg är E4:an som förbinder Malmö med Stockholm och sträcker sig vidare till Luleå. Dessa rutter ansluter även till Uleåborg i Finland och Narvik i Norge, vilket gör dem till avgörande länkar i det tänkta laddningsnätverket för elbilar.
Dessutom har EU fastställt krav på elektriska lastbilar och bussar. År 2028 ska hälften av de ”stora vägarna” inom EU ha ett motsvarande laddnät var 12:e mil.
Detta nätverk kommer att täcka inte bara rutter som besöks av personbilar utan även andra livsviktiga transportårer. Laddstationer längs dessa sträckor måste leverera en minsta effekt på 1400 och 2800 kW per station, beroende på den specifika sträckan.
Parlamentets föredragande för alternativa bränslen, Petar Vitanov, framhåller vikten av hållbara energilösningar för att minska utsläppen av växthusgaser, förbättra luftkvaliteten, förbättra medborgarnas välbefinnande och skapa nya sysselsättningsmöjligheter.
Vitanov tror att dessa nya regler kommer att underlätta utbyggnaden av laddinfrastruktur samtidigt som de säkerställer dess användbarhet och bekvämlighet, i likhet med traditionella bensinstationer.
För att ytterligare effektivisera laddningsupplevelsen har EU infört enklare betalningsalternativ. Elbilsägare måste kunna betala vid alla laddningsplatser med betalkort eller kontaktlösa enheter utan att behöva ett abonnemang.
Dessutom bör laddningspriserna tydligt visas, vilket anger kostnaden per kilowattimme, minut eller laddningssession.