Stockholm har aviserat en plan för att förbjuda alla bensin- och dieselbilar i centrala Stockholm, så att endast rena el- och gasbilar kan navigera i stadskärnan. Förbudet kommer att verkställas inom de närmaste sex åren.
Beslutet kommer som svar på en rapport från RISE, statens forskningsinstitut. Rapporten lyfte fram det snabba utbytet av fordonsflottan i Stockholms län, där nästan en miljon personbilar för närvarande är i omlopp.
”I Stockholm byts bilarna snabbt ut. Om tio år har fordonsparken bytts ut. År 2030 kommer 95 procent av fordonsflottan i Stockholm att vara laddbar”, säger trafikborgarrådet Lars Strömgren.
Teknikensvarld klargjorde dock nyligen att rapporten inte tar hänsyn till att många bilar registrerade i Stockholms län tillhör stora finansiella företag med huvudkontor i staden. Dessa fordon ingår i leasingflottor men körs över hela landet, vilket skapar en överskattning av antalet bensin- och dieselbilar som kommer att fasas ut.
Cirka 32 procent av länets personbilsregistreringar, eller 300 000 bilar, är idag registrerade på företag och finansinstitut i Stockholm. Vd för Tjänstebilsförlaget Ronny Svensson menade dock att minst 100 000 av dessa fordon körs i andra delar av Sverige.
Även om denna missräkning leder till en uppblåst prognos av bensin- och dieselbilar på Stockholms vägar till 2030, förväntas elsegmentet växa kraftigt och nå cirka 50 procent i nytillskott till 2025.
Även om 2024 kanske inte uppvisar någon betydande tillväxt inom elbilssegmentet, förväntas de efterföljande åren se en betydande ökning. År 2030 beräknar man att om alla 250 000 tjänstebilar blir eldrivna kommer Stockholms län att stå med över 400 000 elbilar, vilket utgör cirka 43 procent av det totala fordonsbeståndet.
Priserna på batteripaketet är historiskt låga i år
En förändring mot miljömässig hållbarhet har tagit ytterligare fart med en minskning av kostnaden för batteripaket. I sin årliga analys av battericeller och batteripaket har BloombergNEF avslöjat att priserna på batteripaket kommer att nå sitt lägsta i år.
Studien, som har följt priserna sedan 2010, har visat en anmärkningsvärd trend med sjunkande kostnader. Med början på ett genomsnitt på 1 000 dollar per kilowattimme (kWh) 2010 hade priset sjunkit till strax under 140 dollar per kWh i slutet av 2020.
Medan 2022 såg en ökning av batteripriserna på grund av eskalerande råvarukostnader, särskilt för litium, målar 2023 års analys en mer optimistisk bild. Batteripaket förväntas ligga på i genomsnitt $139 per kWh, vilket är ett historiskt lågt värde.
”Prisnedgången i år beror på den betydande expansionen av produktionskapaciteten i hela värdekedjan i kombination med en svagare efterfrågan än väntat”, säger Evelina Stoikou, huvudförfattare till rapporten.
Analytiker räknar med en avsevärd ökning av den årliga batteriproduktionen för elbilar och energilagring, och når 950 gigawattimmar (GWh) 2023. Detta representerar en betydande ökning med 53 procent jämfört med föregående år, även om det fortfarande är under tillverkarnas förväntningar.
En nyckelfaktor som bidrar till de sjunkande batteripriserna är antagandet av ”cell-to-pack”-teknik av fler tillverkare. Detta tillvägagångssätt innebär att battericellerna placeras direkt i batteripaketet utan enskilda moduler, vilket resulterar i att en större del av paketets pris hänförs till cellerna. År 2023 är det genomsnittliga priset för battericeller 89 USD per kWh.
Den ökande användningen av litiumjärnfosfatbatterier (LFP) påverkar också marknaden. LFP-celler, som är billigare än NMC-celler, såg sina priser sjunka under $100 per kWh för första gången i år.
Analysen ger också en inblick i 2024 och förutsäger ytterligare nedgångar i råvarupriserna. Med framsteg inom tillverkningsmetoderna, beräknar analytiker att det genomsnittliga priset för ett elbilsbatteri år 2030 kommer att sjunka till 80 USD per kWh, vilket signalerar en positiv bana för elfordonsindustrin.
EU, Bill Gates investerar 700 miljoner kronor i CO2-batteriprojekt
EU och tidigare Microsoft-chefen Bill Gates har avsatt 700 miljoner kronor för att utveckla världens första koldioxid (CO2) batteri. Investeringen kanaliserades genom Breakthrough Energy Catalyst som initierats av Bill Gates och Europeiska investeringsbanken.
Projektet leddes av ingenjörer från det italienska företaget Energy Dome. Det syftar till att omvandla energilagringsteknik genom att utnyttja koldioxidens unika egenskaper.
Tillkännagivandet gjordes under COP28-konferensen, där det avslöjades att bygget av CO2-batteriet kommer att starta nästa år. Finansieringen från EU och Bill Gates initiativ innebär ett viktigt steg mot att främja hållbara och innovativa energilösningar.
Det första CO2-batteriet kommer att ligga utanför Ottana på den italienska ön Sardinien. Anläggningen beräknas ha samma lagringskapacitet som traditionella litiumjon- eller litium-järnfosfat (LFP)-batterier.
Trots att det krävs ytterligare utrustning för CO2-utnyttjande har koldioxid en betydligt högre energitäthet räknat i volym. Med en imponerande energitäthet innehåller ett kilo trycksatt flytande CO2 66,7 kWh el, jämförbart med ett vanligt elbilsbatteri.
Det geniala tillvägagångssättet involverar ett termodynamiskt system, där CO2-gas komprimeras till flytande tillstånd genom att trycksätta och lagra den vid 70 bar. Systemet består av en tank med stor volym som innehåller CO2 i gasform, som till utseendet liknar ett tält.
Från denna bulktank leds gasen till en kompressor, där den genomgår kompression med el. Den resulterande värmen lagras i en värmeväxlare, medan gasen överförs till trycksatta tankar.
Vid utsläpp värms den lagrade flytande CO2 upp med hjälp av värmeväxlaren, omvandlar den till gas och frigör energi. Denna energi driver fram en ångturbin och genererar ny elektricitet. CO2 som driver turbinen återförs sedan till volymtanken, vilket skapar ett slutet system.
En ytterligare fördel med detta CO2-batterisystem är dess brist på beroende av sällsynta jordartsmetaller, vilket bidrar till dess kostnadseffektivitet. Även om CO2-batteriet upplever högre energiförluster än traditionella batterier, med en förlust på 25 procent för varje 100 kWh som används, uppskattas dess totala kostnad vara 50-60 procent lägre än för ett konventionellt batteri.
Medan litiumjon- eller LFP-batterier vanligtvis uppnår en effektivitet på 90-93 procent, vilket kan försämras med tiden, markerar CO2-batteriprojektet ett viktigt steg mot en mer hållbar och ekonomiskt lönsam energilagringslösning.
Northvolt flyttar investeringsfokus till Northvolt 3
Den svenska batteriutvecklaren och tillverkaren Northvolt har ändrat sin investeringsstrategi och skjutit upp projekt i Sverige för att kanalisera resurser till sin nya tyska anläggning, Northvolt 3. Planen är att den tyska fabriken ska vara i drift till 2026, dedikerad till [produktion av elbilsbatterier] (https://carup.se/northvolts-fabrik-sakrad-far-8-miljarder-kr-i-bidrag/).
Den rejäla totala investeringen för Northvolt 3 uppgår till 50 miljarder kronor, där bolaget hittills har åtagit sig drygt en miljard, enligt Der Spiegel.
”Att säkra finansieringen för Northvolt är ett viktigt steg för att få en stor privat investering som ger mervärde och jobb i en framtida bransch. Och det är bra att vi kunde få ett undantag från budgetstoppet”, säger Tysklands ekonomiminister Robert Habeck.
Trots initiala farhågor som härrörde från en budgetstopp kan byggnadsarbetet vid Northvolts Heide-fabrik i Schleswig-Holstein, Tyskland, nu fortsätta som planerat. Det federala ekonomi- och klimatministeriet har försäkrat företaget om att statliga subventioner på totalt cirka åtta miljarder kronor kommer att betalas ut trots budgetrestriktioner.
Det betydande anslaget består av 6,5 miljarder kronor från statliga medel och 1,5 miljarder kronor från förbundsstaten. Finansieringen är planerad att fördelas över flera år, vilket ger Northvolt en livlina mitt i osäkerheten kring budgetstoppet.
För närvarande är nästa avgörande steg slutförandet av Europeiska kommissionens granskning av statligt stöd och resolutioner om stadgar för lokalsamhällen.