Hälften av alla medelstora och tunga lastbilar och bussar som säljs kommer att vara elektriska år 2035, en ny rapport från det brittiska marknadsunderrättelseföretaget Interact Analysis har föreslagit.
Prognosen förutspår en massiv ökning av försäljningen av elektriska kommersiella fordon, från mindre än 500 000 2025 till 2,5 miljoner 2035, en betydande förändring från den nuvarande dominansen av traditionella förbränningsmotorer (ICE).
Trots denna övergång till elfordon förväntas bränslecellsfordon fortfarande ockupera ett mindre segment av kommersiella fordonsmarknaden. Deras lämplighet ligger främst i applikationer som involverar långväga resor.
Dessutom förväntas även hybridfordon utgöra en begränsad andel av marknaden. Detta kan delvis tillskrivas en brist på betoning på denna teknik från tillverkarna och en brist på regulatoriskt stöd, vilket misslyckas med att presentera övertygande argument för en utbredd användning.
Ett anmärkningsvärt exempel på denna övergång kommer från Västtrafik, den myndighet som övervakar lokaltrafiken i Västra Götalands län. Västtrafik har aviserat en rejäl satsning på hållbara transporter genom att kraftigt satsa på elbussar och därigenom förändra det lokala trafiklandskapet i olika tätorter. Nobina Sverige AB säkrade anbudet att driva dessa tjänster.
Städer som Uddevalla, Skövde, Lidköping, Falköping, Mariestad och Alingsås kommer att gå över helt till elbussar 2025.
”Uddevalla var tidigt ute med elbussar redan 2019 och går nu i mål med helelektrifierad stadstrafik. Det ger en renare och tystare stadskärna och hjälper oss mot vårt mål att all stadstrafik i regionen ska vara elektrifierad före 2030 , säger Anne Garcia Solving, affärsutvecklare för buss på Västtrafik.
Denna plan innebär att man skaffar 87 nya elbussar, vilket återspeglar ett decennierlångt engagemang för att elektrifiera olika busslinjer och främja hållbar kollektivtrafik.
”Med elektrifieringen av trafiken i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad kommer vårt transportnät att se ett rejält lyft för hållbarheten”, säger Solving.
”Samtidigt inleder vi en ny era genom att modernisera hela trafiksystemet i området och introducera nästan 150 nya bussar.”
Utöver utplaceringen av elbussar avslöjade Västtrafik planerna på en spjutspetsbussdepå i Skövde, som är speciellt utformad för elflottan. Anläggningen kommer att inkludera solceller och ett energilagringssystem, vilket möjliggör infångning och lagring av solel för laddning av elbussarna.
Dominans av batteridrivna elfordon i kommersiella transporter
Batteridrivna elfordon tar ledningen inom kommersiella fordon på grund av deras kostnadseffektivitet, regulatoriska incitament och subventioner som attraherar en växande kundbas.
För närvarande är elfordons drivlinor starkt beroende av batteripaket , som utgör 55 procent av den totala drivlinans intäkter. Denna komponent har den mest betydande inverkan på det totala priset för ett kommersiellt fordon, och överskuggar bidragen från motorer, växelriktare och transmissioner för att fastställa fordonets totala kostnad.
För bränslecellsfordon står bränslecellssystemet för en större del av de totala kostnaderna, medan hybridfordon ser transmissioner spela en mer betydande roll för deras totala kostnader.
En stigande trend i branschen är användningen av e-axlar, även om de för närvarande anses vara ett kostsamt alternativ till separata motor-, transmissions- och axelkonfigurationer på grund av deras relativt nya teknologi.
Marknadsanalytiker på Interact Analysis förutspår dock en kostnadsminskning över tid när produktionsvolymerna ökar. Denna förväntade prisförändring kommer sannolikt att bidra till ökad försäljning och popularitet för dessa fordon.
”För närvarande är den initiala kostnaden för ett batteridrivet fordon hög och detta beror främst på kostnaden för en komplett elektrisk drivlina”, säger Jamie Fox, huvudanalytiker på Interact Analysis.
”För en batteridriven tung lastbil kan hela batteridrivlinan kosta så mycket som 100 000 USD, men det kan vara så lite som 2 000-3 000 USD för en lätt hybridlastbil. Trots detta förväntar vi oss att se priserosion över tiden på grund av produktionen innovationer och stordriftsfördelar.”
E-axlar erbjuder en anmärkningsvärd fördel när det gäller att spara utrymme, vilket möjliggör ökad batterikapacitet och räckvidd eller gör det möjligt för ett mindre fordon att ha motsvarande batterikapacitet, vilket minskar produktionskostnaderna. Beroende på kundens perspektiv kan fördelarna med e-axlar uppväga deras högre initiala kostnad, vilket kan visa sig vara en sund investering över tid.
EU:s nya batteriförordning
För att ytterligare främja den gröna omställningen i Europa slutförde Europeiska unionen (EU) framgångsrikt den efterlängtade nya batteriförordningen i somras efter fyra års förhandlingar. Batteriregleringar är viktiga för att etablera grunden för den nya återvinningsindustrin för miljarder dollar.
Kärnkonceptet kretsar kring att skapa en cirkulär ekonomi för batterier. Varje år importerar Europa cirka 800 000 ton bilbatterier, varav en stor del inte återvinns. Som ett resultat skadar dessa batterier miljön och slösar bort värdefulla resurser.
Den nya batteriförordningen syftar till att åstadkomma strängare kontroll genom att implementera insamlingsmål för olika batterityper.
”Nu har vi sett till att alla batterier som släpps ut på EU-marknaden måste vara mer högpresterande och kan återanvändas och återvinnas. Att batterier blir hållbara och säkra under hela sin livscykel är ett viktigt steg mot en cirkulär ekonomi i EU”, säger Jakop Dalunde, Miljöpartiets EU-parlamentariker och ledamot i transportnämnden.
Batteriförordningen innebär att man ställer högre standarder för säkerhet och prestanda för batterier i EU. Stora batteritillverkare med en omsättning på över 40 miljoner euro måste se till att deras råvaror uppfyller miljömässiga och sociala kriterier.
För elfordon och industribatterier kommer ett ”batteripass” i form av en QR-kod att ge konsumenterna information om koldioxidavtryck, efterlevnad av sociala standarder under råvaruutvinning, exakta kapacitetsdetaljer och återvinningsinformation.
Förordningen kräver också en gradvis ökning av andelen material som ska återvinnas och når 90 procent för kobolt, koppar och nickel år 2026. Jakop Dalunde noterar batteriernas avgörande roll i den gröna omställningen, och betonar att batteritillverkning för närvarande driver över hälften av den globala efterfrågan på kobolt och litium.
Inför 2027 kommer ett nytt märkningssystem att avslöja andelen återvunnet litium, kobolt och nickel i nytillverkade batterier. Denna åtgärd tar inte bara upp miljöhänsyn utan utnyttjar också värdefulla mineraler och metaller inom batterier för ny produktion, vilket minskar både klimatavtrycket och EU:s beroende av importerade metaller.
Sverige står som en av föregångarna i denna omvälvande industri, med Northvolts återvinningsanläggning, Revolt Ett, under uppbyggnad i Skellefteå vid sidan av batterifabriken. När den är färdig kommer den att bli världens största återvinningsanläggning, som kan återvinna 125 000 ton batterimaterial årligen.
Dessutom har Stena Recycling redan öppnat Europas första litiumjonbatteriåtervinningsanläggning i Halmstad tidigare i år, vilket placerar landet i framkant av det föränderliga batteriåtervinningslandskapet.