I ett försök att bekämpa klimatförändringar och minska koldioxidutsläppen på vägtransporter har Europeiska unionen, inklusive Sverige, satt upp ett ambitiöst mål att uppnå nettonoll koldioxidutsläpp till 2050 enligt den europeiska klimatlagen.
För att underlätta införandet av elfordon (EV) och minska koldioxidavtrycket från transportsektorn har Europeiska kommissionen föreslagit en viktig uppdatering av EU:s koldioxidregler för lastbilar och bussar.
Enligt dessa föreslagna regler kommer nästan alla nya lastbilar och turistbussar att behöva minska sina CO2-utsläpp med anmärkningsvärda 90 procent till 2040. Ett mer omedelbart mål kräver att 100 procent av stadsbussarna måste gå över till nollutsläppsfordon till 2030.
Speciellt har elektriska stadsbussar varit en framstående i denna övergång och bevittnat en imponerande ökning av marknadsandelar. Enligt rapporter har dessa elbussar blivit drivkraften bakom sektorns framsteg mot att uppnå det föreslagna 2030-målet.
Historien är dock lite annorlunda för lastbilar, speciellt de tunga. År 2022 såldes cirka 260 000 tunga lastbilar i Europa, men bara drygt 700 var eldrivna, där Sverige stod för 154 av dessa försäljningar.
Även om det är en rejäl tillväxt jämfört med 2021, utgör antalet elbilar på vägarna fortfarande en relativt liten andel av det totala antalet registrerade lastbilar. Sverige, tillsammans med Tyskland och Nederländerna, spelade en avgörande roll i försäljningen av elbilar 2022 och stod tillsammans för cirka 65 procent av marknadsandelen.
Viktiga drivkrafter för adoption av elektriska lastbilar
Ökningen av användningen av elektriska lastbilar kan tillskrivas flera kritiska faktorer som driver dem in i mainstream. Forskning från International Council on Clean Transportation (ICCT) visade att ellastbilar utan ytterligare politiskt stöd skulle kunna bli billigare att äga och driva än sina dieselmotsvarigheter i Europa före 2030.
En annan kritisk möjliggörare är den utbredda tillgängligheten av laddningsinfrastruktur. För flottor som är engagerade i stads- och regionala leveranser kan privata depåladdare hantera en betydande del av deras energibehov. Långdistansoperatörer kommer dock att kräva högeffektsladdare.
Lyckligtvis har den nyligen antagna förordningen om alternativ bränsleinfrastruktur (AFIR) åtgärdat detta behov. Experter uppskattar att AFIR kommer att tillgodose ungefär tre fjärdedelar av laddningskraven för elektriska lastbilar år 2030. Detta regelverk förväntas stimulera marknadskrafterna att överbrygga eventuella återstående luckor i laddningsinfrastrukturen.
För att säkerställa en jämn tillgång på elektriska lastbilar, betonade experter behovet av CO2-standarder för lastbilar. Lastbilstillverkare avslöjade att 2030 förväntas eltruckar uppnå en marknadsandel på 60 procent eftersom sektorn strävar efter fullständigt oberoende av fossila bränslen.
Men branschen kräver nu en nivå av regleringsspel för att stimulera konkurrens och påskynda framsteg. Slutförandet av pågående lagstiftningsprocesser före valet till Europaparlamentet 2024 ses som avgörande för att tillhandahålla regleringssäkerhet, vilket gör det möjligt för företag att planera sina utvecklingscykler och göra långsiktiga investeringar för att uppfylla 2040 års CO2-mål.
Det utbredda antagandet av elektriska lastbilar beror på anpassningen av sammanhållna regleringsåtgärder och branschens engagemang. När dessa väsentliga komponenter möts, räknar experter också med en gradvis ökning av ellastbilsvolymer.
Svenska Volvokoncernens eltruck leder marknaden
Enligt uppgifter från tillverkare framstod den Sverigebaserade Volvokoncernen, med sina varumärken Volvo Trucks och Renault Trucks, som den dominerande marknadsledaren, ansvarig för cirka 55 procent av ellastbilarna på de europeiska vägarna. Företaget har gjort övergången till nollutsläppslastbilar till en central del av sin företagsstrategi.
Nyligen har Volvo startat en serietillverkning av elektriska lastbilar i sitt Gent fabrik i Belgien. Produktionen kommer att fokusera på tre kraftiga elektriska modeller – FH Electric, FM Electric och FMX Electric, som kan hantera en totalvikt på upp till 44 ton.
Gent markerar den fjärde Volvo Lastvagnars anläggning som går med i produktionen av batterielektriska lastbilar, vilket ytterligare visar företagets engagemang för hållbara transporter. Fabriken står också som Volvo Lastvagnars största tillverkningsanläggning, med en årlig kapacitet på cirka 45 000 lastbilar.
Förra året startade serieproduktion av modellerna FH Electric, FM Electric och FMX Electric i Göteborg.
Dessa modeller kommer att tillverkas tillsammans med sina förbränningsmotsvarigheter, enligt ett produktionskoncept som redan etablerats i Göteborg. Batterierna som behövs för dessa elektriska lastbilar kommer också att levereras av den intilliggande batterimonteringsfabriken i Gent.
Dessa elektriska lastbilar är en del av vad Volvo Lastvagnar anser vara sitt ”viktigaste produktsortiment.” Dessa tre modeller stod tillsammans för cirka två tredjedelar av företagets försäljning, vilket redovisats i ett tidigare uttalande.
Beställningar på dessa elektriska modeller har accepterats sedan maj 2022. Totalt har Volvo Lastvagnar introducerat sex serietillverkade ellastbilsmodeller, där de övriga tre är elektriska versioner av Volvo FE och Volvo FL medeltunga lastbilsmodeller, samt VNR designad för Nordamerika.
Återanvändning av Volvo EV-batterier
När det gäller avfallet i ekosystemet för elfordon (EV) har Volvo Energy samarbetat med det brittiska batterilagringsföretaget Connected Energy genom en avsiktsförklaring för att återanvända använda Volvo EV-batterier för nya batterilagringstillämpningar.
Samriskföretaget mellan dessa företag syftar till att utveckla ett batterienergilagringssystem som använder batterier som återvinns från Volvos elbussar, lastbilar och maskiner. Att återuppliva dessa batterier för ett andra ändamål kan leda till betydande miljömässiga och ekonomiska fördelar.
Vanligtvis behåller batterier för elektriska fordon (EV) upp till 80 procent av sin ursprungliga energilagringskapacitet även när de inte längre är optimala för elbilar. Connected Energy har specialiserat sig på att ge dessa batterier ett andra liv.
”Under de kommande åren kommer volymerna av returbatterier från första-life-applikationer att öka avsevärt. Detta utgör en viktig möjlighet för tillverkare av originalutrustning som Volvo Group”, säger Matthew Lumsden, VD för Connected Energy.
”Tillsammans har vi potentialen att utveckla och kommersialisera andra livsenergilagringssystem som gör elbilar ännu mer hållbara.”
I juni 2022 bidrog Volvo Group med 4 miljoner GBP som en av investerarna när Connected Energy säkrade 15 miljoner pund i investeringar. Förra året gick koncernen med andra nya investerare i Connected Energy, inklusive företag som Caterpillar och energiföretaget Mercuria.
Connected Energys E-STOR-system används redan i Storbritannien och Europa och stöder laddning av elbilar, reservkraft för mikronät och initiativ för förnybar energi. Som en del av samarbetet har Volvo Energy installerat ett E-STOR-system vid sin anläggning i Göteborg, Sverige. Denna installation fungerar som en testbädd för att bedöma systemets svar på det svenska nätet.
Partnerskapet förutser att utvecklingen av den första prototypen av batterilagringssystem med Volvo EV-batterier påbörjas senare i år. Målet är att lansera dessa system kommersiellt i Europa i början av 2025, vilket bidrar till återanvändning och hållbarhet för elbilsbatterier.